Intervju med Sölvi Björn Sigurðsson

Den isländska författaren och översättaren Sölvi Björn Sigurðsson har återvänt till Östersjöns författar- och översättarcentrum flera gånger sedan första vistelsen 2006. Nu skriver han på sin femte roman, som kommer ut på Island i höst.



– Det bästa med att vara här är att man får så mycket koncentrerad tid för skrivandet. Under mina två veckor i Visby hinner jag mycket mer än jag skulle ha gjort hemma. Varje dag här är som tre arbetsdagar hemma i Reykjavik, säger han.

Sölvi Björn Sigurðsson började tidigt att skriva. Redan i 16-årsåldern var han ganska säker på att det var det här som han ville göra i sitt liv. Han läste mycket under tonåren och har skrivit dikter sedan han var barn. Hans första publicerade verk är diktsamlingar: Ást og frelsi (Kärlek och frihet) och Vökunætur Glátúnshundsins (Glátún-hundens sömnlösa nätter).

– Det fanns mycket böcker hemma när jag växte upp och min morfar översatte poesi av bland andra Gustaf Fröding och Hjalmar Gullberg. Så jag var ganska orädd när jag valde ett jobb inom det här området. Jag började skriva artiklar och använde mina universitetsår till att komma igång med skrivandet, berättar han och fortsätter:

– När jag var 16-17 år hade jag ett sommarjobb som vakt på Nationalmuseum i Reykjavik. Det var inte lika mycket turister på Island då som det är idag och jag hade mycket tid över att läsa böcker, så det var ett väldigt bra och passande jobb för mig, säger han och ler.

Sölvi Björn Sigurðsson skriver poesi och romaner, och har även gett ut två böcker om isländsk fiskekultur och historia. Han översätter klassisk lyrik från franska, tyska och engelska till isländska och har bland annat gjort en prisad översättning av Arthur Rimbauds En tid i helvetet (Une Saison en Enfer) och Shakespeares Stormen.

Hans första roman, Radíó Selfoss, kom ut 2003 och handlar om två vänner i Selfoss, en liten stad på södra Island, drygt 50 kilometer öster om Reykjavik, där han bodde tills han var 11 år och familjen flyttade till huvudstan. Han har studerat litteraturvetenskap och franska i Montpellier och Paris. Det var här han började översätta Rimbauds En tid i helvetet, som han arbetade till och från med under tio år.

– Språket är så kraftfullt, varje mening är betydelsefull, du måste hitta rätt ton. När man översätter lyrik behöver man komma väldigt nära texten och ge mycket av sig själv, säger han.

Han har även bott i Skottland, där han tog en magisterexamen i förlagskunskap.

– Jag har ett litet förlag i mitt kök och har publicerat några diktsamlingar, bland annat Rimbaud-översättningen och diktverk av den skotska poeten Robert Burns, säger han.

Delar av det episka diktverket Gleðileikurinn djöfullegi (Den djävulska komedin) är översatt till svenska, danska och finska för olika antologier. Det är en historia om en ung mans sökande i Reykjaviks nattliv och anspelar på Dantes Den gudomliga komedin i sin poetiska form och intrig. En annan av hans böcker som översatts är romanen Síðustu dagar móður minnar (2009), som han delvis skrivit vid en tidigare vistelse på Östersjöns författar- och översättarcentrum. Den finns översatt till danska och engelska, med titeln The Last Days of my Mother och handlar om relationen mellan en 37-årig man och hans färgstarka mamma, som reser till Amsterdam tillsammans när modern fått en obotlig cancerdiagnos. En berättelse skriven med svart humor där livsglädje och livskraft brottas med dödsångest.

– Jag försöker analysera hur vi människor knyter an och förhåller oss till varandra. Det är något jag återkommer till i alla mina böcker, säger han.

Idén till boken han skriver på nu under sin vistelse i Visby fick han för tio år sedan och karaktärerna har utvecklats med tiden. Handlingen kretsar kring en familj i Reykjavik och delar av historien utspelar sig i Ryssland. En av karaktärerna återvänder till Island på 1960-talet för att öppna ett apotek. Företaget växer sig stort tills finanskrisen kommer och förstör allt, en händelse som satt djupa spår i det isländska samhället.

Sölvi Björn Sigurðsson har rest till Sverige flera gånger för att skriva och har bland annat deltagit i en kurs för debutanter i Skandinavien 2004 på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola. Under två sommarveckor förra året vistades han med sin familj i Villa Bergshyddan i Stockholm – ett konstnärsresidens för skapande kulturarbetare bosatta i någon av Nordens huvudstäder. Och han återvänder gärna till Östersjöns författar- och översättarcentrum en gång om året för några veckor av intensivt skrivande, med små avbrott för promenader på de medeltida kullerstensgatorna innanför murarna, längs strandpromenaden mot Snäck och tillbaka genom skogen på Kärleksstigen i den tidiga vårens bleka solljus. Centret uppe på Klinten i Visby beskriver han som en lugn och välkomnande plats.

– Det är fantastiskt att komma hit, allt är väldigt bra ordnat. Om du vill ha sällskap finns det alltid någon du kan prata med. Man får vara ifred och arbeta i lugn och ro – och ändå är man inte ensam, säger han.

Text och foto: Maria Molin

 




 
Selma Ancira
Intervju svenska
Interview English

Cordula Unewisse
Intervju svenska
Interview English

Ursel Allenstein
Intervju svenska
Interview English

Sölvi Björn Sigurðsson
Intervju svenska
Interview English

Pauliina Haasjoki
Intervju svenska
Interview English

Antje Rávic Strubel
Interview English
Intervju svenska
Ersi Sotiropoulos
Intervju svenska
Interview English

Sofia Nordin
Intervju Svenska

Achiro Patricia Olwoch
Intervju svenska
Interview English

Andrei Ivanov
Intervju svenska
Interview English

Agnieszka Pokojska
Intervju svenska
Interview English